I gamla Bondfilmer är James Bond utrustad med kameror som ryms i en penna, så att han ska kunna fotografera av hemliga ritningar i smyg. På 60- och 70-talet var även kompaktkamerorna stora, och rymdes inte direkt i innerfickan på en kavaj. Anledningen till detta var att kamerorna rymde film, som var tvungen att vara i specialformat, och trots detta inte kunde vara hur liten som helst.
Men med den digitala fotografins inträde på arenan kunde kamerorna göras betydligt mindre, och de kunde också ges nästan vilken form som helst. En kamera som ser ut som en penna är inte längre någonting som endast hör agentfilmer och spionromaner till, och dagens kompakta digitalkameror skulle för en 60-talsmänniska verka som komna ur en bok av Ian Fleming.
Men det finns andra än bara hemliga agenter som kan ha användning för en liten och behändig kamera. Liten storlek innebär också stor bärbarhet, vilket kan vara bra vid häftiga upplevelser som de här. Numera finns det även pyttesmå filmkameror på marknaden. De fyller en funktion fast de inte har särskilt stort minne, och fastän det inte blir någon HD-kvalitet på filmerna. Däremot kan de filma actionsport på ett sätt som ingen annan kamera klarar av, exempelvis monterade på en BMX-åkares hjälm.
